onsdag, maj 30, 2007
söndag, maj 27, 2007
Pink kryptonite..
Blir det någon mer utgång denna sommar?

Såhär såg det ut när Nöjesmix, en tidning i Gävle, frågade oss. Självklart har orden karate och fylla inget med oss att göra. Se själv, ser vi inte fina och nyktra ut? Nota bene den finfina blomma som jag har bakom örat. Bättre det än en räv, som Jesus aldrig brukade säga.
fredag, maj 25, 2007
En riktig kallsup!
Den första filmen var en glad överraskning. Den andra tuffade på i samma spår, utan nyhetens behag, men ändock sevärd. Trean tröttnar jag på. Varför ska det vara så? Samma sak hände med den däringa trilogin med Keanu. Spindelmannen likadant. Den sista piratfilmen är mest jobbig. Man orkar typ inte med längre. Kanske var det bakfyllan och sömnbristen som hjälpte till, men ska det spela roll? Oavsett vilket stadie man själv befinner sig i, ska en grym rulle bara rycka upp en ur det och skaka fram entusiasmerande utrop och etsa sig fast i minnet. Kanske var jag lite för förväntansfull, men jag tror inte det. That's the easy way out. Det var mest ett trist sätt att försöka knyta ihop alla lösa trådar. Jag menar, varför i hela hevletet kommer hunden med nyckel i munnen fram igen, på en båt, sjukt långt borta från den ö som den senast sågs på? Varför får Jack oförklarliga hallisar? Hur kommer det sig att Wills pappa plötsligt är dement? Hur kom idén om att Elisabeth ska gifta sig med Will, mitt i slutstriden med? Tröttsamt, var ordet. Inkonsekvent. Om det inte finns en poäng med det, låt bli. Det kändes mer som en dussinfilm med valfri stereotyp actionregissör. Så långt från ettan, som var en frisk fläkt och drev med sig själv. Att samma man står bakom är förbluffande. Nej, nu när jag tänker efter så kommer jag bara på så himla många saker som gör att jag önskar att jag aldrig sett trean. Irriterande. Nej, vill du se en sjukt bra film, se 300. Där får du något nytt och fantastiskt. Skit i allt med spindlar eller pirater.
Nail me, nazi.

Att man kanske inte har tid för att man är så busy med att rädda världen från ondska, kanske.
Men så länge man inte håller på med det så kan man faktiskt se över den yttersta delen av sin hand. Den kommer att komma i kontakt med så många av dina medmänniskor, låt dem njuta av dess beröring och inte gråta inombords vid dess åsyn.
Nej, vårdade naglar är ett tydligt tecken på respekt och visar att man bryr sig om de man möter. Att man vill bjuda på en upplevelse av utsökt konst, som en perfekt manikurerad hand kan innebära.
En gång var jag jag en sån där. En som åt mig själv. Nu pratar jag inte om att vara såpass vig att kunna göra det som hundar gör.. jag åt på andra lemmar. Så snart det fanns minsta flik vid nagelbanden så bet jag till. Så det blödde. Nuförtiden har jag lyckats råda bot. Det kostade tio kronor. Hemligheten är en liten kniv som man hyvlar med. Hur smidigt som helst. Äntligen kan jag vara den nagelnazi som alltid bott inom mig.
onsdag, maj 23, 2007
Tid eller otid?
Eftersom jag myser med min nyodlade mustasch till förmån för forskning för prostatacancer , så vill jag slå ett slag även för testikulär sådan. Kolla upp killarna!
tisdag, maj 22, 2007
But da'ad.. I need a bunny, AND a rabbit!
Groove Armada är tillbaka. Med ett bang. Första singeln är inte lika bra som resten av albumet, men kaninerna är söta.
Är det där en växelspak, eller är du bara glad att se mig?
Accident, emergency.
Jag vill festa med Patrick Wolf. Äntligen någon som kan dra på sig sjukare saker än jag. Sedan att han släppt en av årets bästa plattor gör inte saken sämre. Tror inte det gick många slantar till den här videon, men behövs det?
lördag, maj 19, 2007
Dnevnoi dozor
Nattens väktare är den mest framgångsrika filmen någonsin, i Ryssland. Jag var med min bror på den enda bio i Sverige som visade den. Vi var blåsta iväg av den. För att uttrycka det milt. Snart kommer uppföljaren. Dagens väktare. Man längtar!
torsdag, maj 17, 2007
Review

Varför ska jag skriva ett inlägg om dagens bravader, när de så väl uttrycks av min bror? Se bara här. Det tillägg jag måste göra ändå är vår mors grymt goda lunch och middag. Hon överträffade alla förväntningar igen. Så måste jag ju också berätta att jag fick nöjet att sitta i en skopa frampå en traktor, hållandes klövarna på en allt vildare sparkande tjurkalv, som självklart klämde fram sin allra första korv utanför mammas mage, mot min höft, allt medan mamman ifråga råmar allt mer oroad och lufsar efter. Inget konstigt här inte. Vanlig vardag på landet. Skön kontrast mot mitt fabulösa liv i den enorma metropolen jag annars simmar runt i.
onsdag, maj 16, 2007
Filmtippie.


Här kommer ett filmtips. Ni som känner mig vet att jag äter sjukt mycket film. Sällan är det en som står ut, skiljer sig från mängden och fastnar en längre tid. Det här är en sådan fim. London, med Chris Evans, Jessica Biel och Jason Statham i stora roller. Ett drama som utspelar sig under en natt i New York. Tänker inte gå in på detaljer, sådant ger dig bara en felaktig uppfattning om filmen, bättre att du ser den själv och bildar dig en egen bild. Jag läser aldrig på baksidan av fodralen. Döm filmen för bilden på framsidan. Funkar nästan aldrig, men det gör ju inget annat sätt heller. Visste inget om den här rullen, men blev så överraskad att jag skriver det här, ett år efter att sett den. Måste vara ett bra betyg.
tisdag, maj 15, 2007
Free Jimmy Trailer
Sjuk film. Var just på bio med bananen. Skrattade som fan. Allmänt skitigt och pårökt är mitt omdöme om filmen. Go see. Eller låt bli.
Back to Björk
Den allra första cd som jag köpte var Björks debut som soloartist. Tror inte jag lyssnat på någon artist lika mycket. Efter att ha varit ute och snurrat runt i indieträsket ett tag med ett gäng skumma, men rätt ointressanta album som följd, känns det senaste, Volta, som om hon kommit tillbaka till där hon började. Man gillart.
(O)förklarlig tystnad.

söndag, maj 13, 2007
Playsome.
Hur gulligt som helst! Den söta lilla kobran leker och myser med en bäbis utan blöja. Åh, vad världen är vacker, ändå!
Love the skin you sin in.
Jag fick ett presentkort på en klassisk ansiktsbehandling av Sandra och Rebecca när jag fyllde år. Visst har jag varit lite sugen på det, men inte hade jag lagt 545:- på det i första taget. Nu kommer jag garanterat att göra det igen. Efter att alltid varit skeptiskt inställd till huruvida alla skumma produkter verkligen gör det som står på förpackningen så är jag numera frälst och omvänd. Min hud är som en dröm. Helt rensad och uppfriskad. Som om mitt ansikte är pånyttfött. Ja, ni fattar. En riktigt genomgång av huden är skiten. Boka en tid hos de underbara flickorna på Pure så snart du har en timme över. Du kommer inte ångra dig.
fredag, maj 11, 2007
Koordinerade?

torsdag, maj 10, 2007
måndag, maj 07, 2007
Blingbling me, baby.

Roadrunner +

Fråga mig igen om en månad. Då har jag nog tröttnat. Tur att det inte var sjukt dyrt ;)
söndag, maj 06, 2007
Kan en bläckfisk skriva en avhandling?
Inte goda att äta, men kan de vara trevliga att ha som husdjur? Det vill min vän tro. Jag kände att ämnet var värt att ta under granskning. Det här är resultatet, likväl det här som det här. De verkar iallafall bra på att slingra sig runt avlånga föremål och suga sig fast och vrida runt.. hm.. kan det komma till användning? Kolla filmen som snart kommer upp här, om du inte tror mig.
Högst åtråvärd

Formgiven 1904 av Louis Cartier själv för den brasilianske flygaren Alberto Santos-Dumas. Det här är ett av de första armbandsuren specifikt byggd för män. Den självuppdragande versionen av guld och stål från 1978, är numera standard. Rolex, Omega och Breitling i all ära, men en mer klassisk klocka med total karaktär får man leta efter. Så snart jag har fyrtio papp, som bara bränner i fickan, så vet jag var de ska investeras.
lördag, maj 05, 2007
Löst folk.
Ja, jag vet. Aldrig sedan bloggens begynnelse har jag varit borta såhär länge. Kan bara föreställa mig de kval ni, mina läsare, genomlidit. Antagligen inga. Jag skyller det mesta på tena och den vidriga helgen sitaapril. Visst. Jag hade mest kul. Ja, mer än du. Men, det sliter på min föråldrade lekamen. Too old for this shit, helt enkelt. Nu ska jag typ inte dricka alko på länge. Får se hur det går..
Kvalborgsfirandet utfördes i sällskap av ett helt gäng fantastiska Övikspinglor. Kön till Vdala var något intim, men vi var mest glada över all närhet.
Ibland blev det suddigare än vanligt. Några svimmade.
Laakso kom och spelade några bitar för oss.
Två timmar sen till parken men festen börjar först när jag kommer.
En solnedgångshynda var pillimarisk i fullt dagsljus.
Herr och fru Folke hade med sin bebis, som jag tyvärr inte fångade på bild, men väl i min sallad.
Såhär glad kan man vara när det vankas lite bubblor.
Vem behöver en pojkvän med en sådan tändare?
Ett tydligt tecken på att man inte ska dricka för mycket gehåbe.









Prenumerera på:
Inlägg (Atom)