Kärlek vid första öronkastet!

Har en mjuk punkt för Goldfrapp. Ja, jag har flera mjuka punkter, hela ytor av mjukhet rentav, men det var menat metaforiskt. Stupid. Det jag vill säga är det här. Jag älskar nya plattan, Seventh tree! Den är fortrollande, en underbar värld att vara i. Lite tillbaka till Felt mountain, men man känner av Black cherry och Supernature. Har du inte hittat dit ännu, så fick du just namnet på fyra av de bästa album som finns. Så är det.

Felix landar på torson.

Skön snubbe från Österrike som hoppar hejvilt.

Viss likhet..

Ska det vara så ska det vara!

Med den här bilden påminner jag mig om fördelen med plusgrader utomhus. Kom just hem från dagens löprunda och hade blivit blöt och fötterna och slirat runt i leran på åkrarna. Inte skoj. Varför kan det inte vara några grader under strecket, krispiga grenar och torrt i backen? Det var ju så mysigt. Jag hatar sådan här mellanting. Ska det vara vinter kan man väl lika gärna gå hela vägen. Suck. Tur att man kan hitta bilder som den ovan för att inte helt glömma varför lite värme inte är helt fel..

Vill du ha lite gröt till den?

Naturlig reaktion!

Varför har polkastången två ändar?

För att du ska kunna suga på den med en vän!

Grattis på födelsedagen, tamejfan!

Jag vill också ha en ren!

Timmy's got it down!

Smaka på smällkaramellen.

Även lite större barn tycker om att få julklappar av tomten!

Vilken lista står ditt namn på?

Jag hoppas, för sotarens skull, att det inte är på den för de riktigt dåliga!

R.I.P

Bad santa!

Ha ha. Tomten vaknade på fel sida idag! Sköna artisten Patrick Wright har gjort dessa, du hittar dem till salu bland en massa annan fin konst på den här sidan. Ett tips till dig som inte hittat klappen ännu och vill vara lite mer originell än en Aladdinask, och det vill du väl?

Juldemokrati..

Safety on board!

Då vissa flygrädda tvingas till det ändå, eftersom Atlantångare har en tendens att ta lite för lång tid och riskerar att krocka med isberg.. ja, inte så många år till eftersom den efterlängtade globala uppvärmningen snart blommat ut till fullo, men då blir det lite längre kust till kust ändå.. Ja, ja, jag ville bara att de ska få ett kort att hålla hårt i när nöden är framme. I en stressad situation kan det vara svårt att veta vilken min man ska ha, men här ser du med tydlighet hur du ska reagera och vilket minspel som är passande. Om du vill ha en större bild, klicka lite på den.

Julpatte för allas trevnad!

Den här är det enda julkort jag skickar. Det går ut till alla mina nära och kära. Tänker efter en stund. Vad har jag för anledning till att inte skicka några med klassisk snigelpost? Ingen väldigt bra och fin, som att jag vill spara på miljön eller för att jag inte gillar frimärken som man inte behöver slicka på.. hm. Visst, jag har kryddat beslutet med lite av dem, men framförallt kommer det ned till lathet och en känsla av att det är fullkomligt onödigt. Likväl blir jag varm in i själen av de kort jag fått. Två till antalet. Från så skilda metropoler som Brooklyn och Tierp, tack för dem! Ni får njuta extra av det fina kortet som jag vill att man ska tänka sig att det här är. Jag sänder det i all välmening och önskar er alla, från mig alla, en riktigt God Jul!

Ja.. du måste klicka på den olikfärgade texten som säger God Jul!

.. och de som inte sänt mig ett kort alls gjorde helt rätt. Rätt och slätt. Du hade ju ändå inte fått ett tillbaka. Behåll din kaka.

Julrim lika med fulrim.

Simsalabim.


Ska nog sova snart.. glögg stiger till huvud.

Depressed, much?

"During Christmas we never received toys. We could never afford them. My best Christmas was when I was in the first grade. My teacher gave every girl a doll and every boy a truck. I took the doll home and shared it with all my siblings. I was so happy to finally have a doll"


Ibland är det här en tung tid för människan.. alla ska ha det så fint, gilla läget och komma överrens. Om du nu inte riktigt orkar med det och verkligen behöver gotta dig åt folk som lider och har det värre, klicka på örat på den fula gubben på bilden. Läs om den stora depressionen och inspireras av fina recept på godsaker som "Depression cake", "Cemetery stew", "Meatless loaf" och "Poor man's casserole". Ha ha! Sounds delish', if you ask me. Men i ärlighetens namn. Köttlös limpa, det var väl inget speciellt, det äter jag var dag. Betyder det att jag är deprimerad, jag med? Hmm.. ska värma lite mer glögg och fundera på det. Om nu någon inte tycker att det här var i good spirit of christmas så vill jag bara tillägga att det kan ju inte vara fel att använda andras olycka till sin egen själsfrid? Det har ju folk gjort sedan urminnes tider. Det är ju därför man hängde den där högfärdiga snubben på ett kors, eller var det inte?

Fått nog ännu?

Om det inte är ett jakande svar du utstöter i mungipan medan dina släktingar håller på och jular för fullt i din närhet så ta dig till sidan som du kommer till genom att klicka på den ruttnande foten till vänster.. ja, den där, alldeles bakom det vidriga barnet i bilden. Är det däremot ett rungande ja som ljuder genom julefriden, låt då bli för allt som är rött och blött och smakar blod.

Dan före dopparedan.

Jag hoppas du inte upplever en obehaglig Aha-känsla nu när jag säger det. Imorgon är det julafton. Det borde du väl redan ha koll på? Oj, borde jag skriva att jag faktiskt vred på skallen och dubbelkollade faktumet själv, alldeles nyss. Mitt väggur säger tjugotre. Egentligen är det väl inte fel att jag gör det, bara lite pinsamt. Jag brukar alltid glömma födelsedagar, eller som jag sagt förut. Jag brukar komma ihåg dem idag, dagen före, för att ha de helt raderade ur sinnet dagen ifråga och åter få förnimmelsen om vad jag missat, dagen efter. Hoppas det inte blir så imorgon.. eller skulle det göra så mycket? Mina syskon kommer inte till gården förrän dagen efter dopparedagen, så det är, för en gång skull, passande att ha den säregna defekten. Julafton blir mysafton med mamma och pappa. Helt för mig själv. Som barn ur en skara på fem borde det vara en svunnen dröm, att få all uppmärksamhet från dem, men så är inte fallet. För mig är julkänslan inte riktigt fullkomlig om inte hela familjen är där, knäcker nötter, öppnar paket och spelar spel. Tro nu inte att julkänslan är vital för mig. Det är den inte. Den är bara lite mys, något som får en annars trist, snöfri period att kännas lite mindre utan mening. Julen är utfyllnad som gör att alla dagar inte är lika. Den enda tradition som binder mig är vilket datum det firas på. Inga tvång att göra si eller så. Jag planerar en långrunda genom skogen och trevliga måltider med min föräldrar och kanske lite mjölkning av kor. Allt jag önskar mig är att du får en lika fröjdefull jul som jag!

Chucky

Undrar vad det kostar att få en serie såhär, säkerligen specialskriven på beställning.. eller är det ett skämt? Svårt att avgöra. Herr Norris har inte direkt visat tidigare tecken på självdistans nog.. men han kanske inte var med på noterna.. i vilket fall som helst är det humor på högsta nivå!

Arne banan blir kalle kalkon..

Ville helst låta bli. Att skriva om Arn, det vill säga. Jag tröttnade för flera år sedan. Hur överskattad får man bli? Menar främst författaren till böckerna, inte figuren i sig. Okej, skriv stora epos. Gör det. Men sluta framhålla det som av historiskt värde. Tror att trehundra är mer korrekt återberättad. Sedan kommer den dyraste filmen i svensk historia. Snark. Lite "gammalsvenska" blir aldrig trovärdigt. Märk gärna att jag inte sett filmen. Det här baseras bara på förutfattade meningar, klipp från rullen och en handfull recensioner som jag läst. Sedan kan det vara så att tidigare medeltidalooking projekt som kommit ut ur filmsverige har gjort mig lite skeptisk. Det är inte mitt fel. Jag gillar ju i grunden allt som är sagor och i en annan tid. Men det kräver att man någonstans får en förankring i trovärdighetens brygga. Nej. Fy. Inte vill ni läsa det här. Ska sluta vara så neggo.. det roliga och konstiga som fick mig att börja klicka iväg på detta inlägg var en notis om att en av prodcenterna till filmen har klagat på kritiker som ger filmen låga betyg. Hans motivering till det har varit att man inte borde såga en så stor satsning, får då kanske man aldrig kommer att göra en sådan igen. Vaddå? Är det ok att den suger, bara för att den var sjukt dyr? Vänta var det där ett hot, eller ett löfte? Borde kanske flera såga skiten vid fotknölarna, så slipper vi uppföljaren? Kan det vara så lätt? Jag vill tro det, men tvekar. Arn är en förbannelse som vi lär få leva med många år till. Det blir som när idoljuryn gnäller på en tomte i showen och han får flest röster på grund av det. Folk kommer rusa till biografen. Korkad producent som inte inser att han fått sin förmögenhet serverad av en lika inte insiktsfull recensent från Sveriges framstjärt.

Mohinderbana..

Ursäkta, trogna läsare. Jag har försummat er. Ett gäng underbara och äventyrliga dagar har förflutit på landet. Då menar jag verkligen landet. I skog och mark. I viss mån på en frusen sjö också. Min förkylning som i princip är obligatorisk för årstiden har varit snäll, jag är mest snörvlig. Det har inte hindrat mina eskapader. Vid två olika tillfällen har jag varit vilsen i skogen, medan månljuset tar över allt mer som enda ljuskälla i den frostbitna snårskogen. Jag älskade varje sekund. Idag var det mindre intensiv löpning på schemat, så brodern och jag satte igång med projektet hinderbana. Den kommer bli lagom lång, ganska vild och rätt så tung. Bara höra av sig för att komma på en provkörning då den invigs med pompa och ståt. Än så länge finns en planerad väg genom hygge och kärr, över stock och berg. Vi har kryddat den med olika hinder som kommer kräva det mesta för att avklaras. Jag längtar redan och känner med mig att jag kommer att längta till den i fortsättningen också. Så som jag längtar till nästa tur genom ett fruset landskap där man inte riktigt vet vad som kommer härnäst, där jag förundras över hur vackert det kan vara när himlen färgas röd och en fågel framkallar ett glittrande ljud av iskristaller som faller genom grenverket. Passa på att njut, snart är sommaren här igen.

Dagen efter kvällen före..

Idag var en sådan där dag. En tid man bara lider igenom och knappt kan minnas varför eller när man led så senast. Igår var det firmafest på ett av mina jobb. De sparade inte på kulorna. Vinet flödade, ståuppen var bästa hittills jag sett och maten var inte av denna världen. Som mos på bullen var mina kollegor, som alltid, grymt roliga och festade hårt. Idag var det nästan bara jag som jobbade av oss, men mina tankar gick ut till en tjej som skulle skriva en tung tentamen.. undrar hur det gick.. hon visste knappt vilket hus hon bodde i när jag lämnade henne i morse.. Nu har snart mitt matbröd jäst klart och ska gräddas, sedan blir det te och nybakad smörgås framför lite anime, för att sen sussa så sött till morgondagen, som blir en annan dag. Ny start. Inget mera tycka lite synd om sig för att man varit dum som druckit lite för mycket. Det blir skönt.

Det är synd om människorna.

Sorgligt, men förmodligen sant. Att folk inte bara kan få vara som de är utan känner sig pressade att bortse från faktum. Vem bryr sig egentligen, om du tänder på det här eller det här. Spelar det verkligen någon roll. På riktigt?

Insidan räknas!

Ser du dig själv, som du är?

Sinnet spelar oss små tricks. Oftast tar vi till en annan sanning än den faktiska. Frågan är om man lider av det eller inte. Villfarelser är en välsignelse i vissa fall. Vilken verklighet lever du i?

Måndag, blodig måndag.

Då en tung helg är över och nästa kurs börjar först på torsdag, då undrar man lite vad man ska göra med sin tid. Visst, städa är alltid bra, men hur kul är det? I ärlighetens namn spelar det inte ens någon roll. Det ska göras, men det tar mig inte mer än några timmar. När jag gör det grundligt. Kanske ska ta en lunch på stan med en vän och leta de sista klapparna.. men sedan ska jag nog ta mig till landet och spela något nytt tvspel. Det var länge sedan. Ja, det gör jag. Assassin's creed eller Uncharted? Hmm.. ett par dagar framför en fet flatscreen, bara göra avbrott för träning och föda. Ja, det blir det bästa man kan göra med överbliven tid!

Färgglatt veckoslut!

Så var en årets höjdpunkter till ända. Superherofesten har gått av stapeln och in i historien. Tvinga folk att klä ut sig till fiktiva figurer och du raderar en del av deras sociala rättesnören. På gott och ont. Festen blev ett galet galej fullt av barnsligt ståhej. Inga detaljer tillkännages här. Det som händer i vita huset, stannar där. Men jag kan säga som så, att alla blev vi lite gröna och blå. Staffan och Hanna, tack för en fest som i minnet ska stanna!

Lättad!

Efter att straffats med att vänta utanför skrivsalen fick vi till slut komma in och göra ett försök till att avklara en tentamen i marknadsföring. Tre och en halv timme senare hade jag skrivit tolv sidor och min hand värkte som sällan förr. Tenta-tumme, räcker det för försäkringkassan? Man är inte van vid att skiva långa stunder, längre.. handstilen blev mer och mer oläslig.. min förhoppning är att de som ska tyda kråkfötterna vänjer sig vid den medan den gradvis blir mer och mer otydlig.. det går nog bra. Den grymma känsla av lättnad som uppfyller en när man är klar är så skön. Alla borde göra tentor då och då, bara för att få känna det. Nu vidare till ett annat ämne.. som knyter an lite till bilden.. ja, jag vet att en naken man alltid är självberättigande att posta, men en aning mera anknytning är så himla sofistikerat och fint. Ha ha. Jag ska snart ut på landet. Jäj. Superherofest på gång. Oj oj. Det kommer bli galet. Inte gala. Bara galet. Så som man gillart!

Surveylance!

Missa inte den härliga omröstningen till höger i bild.. där kommer det komma upp diverse opassande saker att tycka till om. Allt för att du ska få klicka lite och kanske skratta till. Just nu vill jag veta vad du anser om min nya layout.. bra eller anus?

Minns du, som om det var igår?

Jag gör det iallafall inte.. tur att jag skrev ett klockrent inlägg förra året, som jag nu plockar fram för att påminna mig med. Klicka på den rosa röken och ta dig tillbaka i tiden. En uppfräshning av minnet är på sin plats såhär års.

Gaaah!

Det är inte roligt dagen före en tenta. Ja, visst borde det gå bra. Iallafall ok. Men det är inte kul. Då är det roligare under själva skrivningen, man fokuserar för fullt och tömmer ur allt man snappat upp av ämnet. De ofta fem timmarna rusar förbi och man går ut därifrån med en känsla av mental matthet som man sällan upplever annars. Ett mentalt maraton är avklarat. Nu börjar ovissheten om man passerat, att gnaga på medvetandet och slänga stockar på den brasa som eldar på under den stadiga ångestgrytan i magtrakten.. men störst är känslan av att man har gjort det. Skrivit klart och har ett bra tag till nästa gång.

X

Den elfte juni vet jag redan nu att det blir en bra dag. Hur skulle den inte kunna bli det? Jag ska, med några av mina bästa vänner, till världens största sfäriska byggnad och se på världens kanske mest sfäriska rumpa! Just nu vet jag inte riktigt vilken av hennes alla underbara anthems som jag vill höra allra helst.. lutar lite åt en låt som heter Fall for you. Den är inte med på någon officiell platta, men läckte ut lite lagom före x. Leta lite, och du ska finna.

Prova inte det här hemma!

Jag har förstått att alla inte kan förstå mig.. eller mitt val av favoritmat, kanske jag borde säga. Har du missat vad det är? Det är en rätt, perfekt sammansatt av proteiner, nyttiga fetter, fibrer och långsamma kolhydrater. Nu undrar du vad det kan vara.. Jo, man tar en härlig konservburk med makriller i tomatsås, mosar dem lätt i en skål, sprinklar över havrefras och simsalabim: Jättegott i munhålan! Fiskigheten blandar sig gudomligt med krispigheten i de delikata kuddarna som snabbt blir lätt mosiga i örngotten av de goda tomatisarna. Mumsfilibabba. Till det rekommenderar jag en stor kopp kryddigt te, självklart med lite honung och mjölk. Jag har blivit något av en av Pavlovs hundar när det gäller det här. Bara tanken på de i rött inklädda, rektangulära burkarna ger mig en överproduktion av saliva.. sen när doften kommer och första tuggan intages. Mmm mm M! Men som sagt. Det här är inget jag vill att du provar. Det är min rätt. Man har väl rätt till rätt? Om du mot förmodan testar, vilket jag starkt råder dig att inte göra, glöm då för allt i världen inte en öppnad burk för länge i sopskåpet. Köket känns liksom aldrig riktigt fresh efter det, men det priset betalar jag flera gånger om för den gastronomiska orgasmen makriller med fras innebär. Mmm.. Makriller med fras. Bara smaka på orden. Hur gott låter det inte?

Riktiga män gör riktiga morgonbestyr.

Länktippin'

Ja. Jag har sagt det förut, men en del tips förtjänar att sägas igen. Kolla in Manila style, en filippinsk sartorialist. Jag levde i villfarelsen att Filippinerna var en samling leriga små holmar, som sveptes över av en tsunami. Fel av mig. De små asiaterna har stil. De gör sin grej och jag diggar det! Klick le guld i bilden och ta dig dit.

New look!

Ahh.. nu slipper du få randig blick av de hårda kontrasterna på din favoritblog. Inget får mig att ta mig tid till onödigheter som tentapluggande. Ge mig kort deadline och mycket information att ta in och jag gör något helt annat. Ha ha. Hoppas att du gillar min nya look, att det inte känns allt för främmande och att du fortsätter att bombardera mig med inlägg, som tidigare.

Produktiv, jag?

Hm.. idag vill jag säga att jag varit duktig. Men det har jag ju knappast, så jag låter mig inte säga det.. eller borde jag säga det, så kanske det blir en självuppfyllande profetia och jag blir duktig de sista timmarna som är kvar av dagen? Oj, oj. Komplicerade tankar. Rena rama rushen av synapser. Ska sluta med sådant. Tanken var att jag skulle städa, plugga inför tenta, ringa några viktiga samtal, springa en runda, baka lite bröd, pilla ut navelluddet och glömma alla pinsamheter som jag vräkte ur mig på årsfesten i lördags. Åh, javisstja. Nu påminde jag mig själv. Igen. Skönt. Ja, ja. Kan berätta lite om den. Tema var 112, alla var utklädda. Inte alla, det var kanske tre som kom i vanliga kläder. Ha ha. Jag var nästan en va dem, men jag hade den perfekta backuppen. Några omplåstrade fingertoppar och vips var jag ett offer som blivit papercut. Sedan genomgick jag en metamorfos och slutade kvällen som ett annat offer, nu med alkoholförgiftning som sexig outfit. Grattis till min skalle. Åter till dagens bravader. Jag har tvättat, impregnerat min vita väska som jag ska ha med till fjällen, druckit kaffe, lagat lunch, varit och handlat och glömt det jag gick dit för att köpa, lyssnat på Bleeding love typ tolv gånger. Snart är den inte min nya powerballadfavorit längre. Det börjar bli tjatigt. Så ni ser. Har jag inte varit duktig? Nej, inte det. Ja, ja. Så kan en dag vara. Nu ska jag dra på mig löpkläderna och sticka ut på en runda i skymningen. Lär inte ens behöva dubbarna. All is är ju borta. Hade hellre halkat runt i snön, än sett den smälta. En bra sak är att jag fortfarande kommer ha tid kvar på tvätttiden för att tvätta kläderna när jag kommer tillbaka. Man får vara glad åt det lilla. Imorgon blir en annan dag. Då ska jag vara bättre. Kanske till och med göra det jag borde. Omväxling förnöjer.

Ja, just det. Bilden. Behöver den verkligen höra till texten för att berättigas? Ok, då. Jag vill gärna ha en fin hund att kela med. Så. Jag har sagt det.

Inte bara jag..

Jag har inte följt Idol, och jag brukar inte göra det. Inget annat lockade mera i fredags och det är jag ganska glad för. När den här lilla tjejen sjöng upp, gick det rysningar över min hud. Nu när jag var inne på en sida som säljer låtar elektriskt. Vilken låt ligger inte med de två mest kända versionerna på topp fem? Jo, den hon sjöng. Jag ville direkt efter programmet köpa musik med hennes röst. Jag var inte ensam om det. Jeff Buckley och Leonard Cohen borde skicka en tulpan som tack. Ska bli kul att se hur det här slutar.. eller fortsätter, menar jag och jag menar inte showen, utan hennes framtida karriär. Kommer hon ta den dit den gör musik som jag vill höra, eller blir det slentrian?

Bloggdöd?

Inte ska det väl bli så inte.. det var bara en liten paus.