Har haft en mindre debatt pågående.. mest inom mig själv, men också med folk i min närhet. Att tagga eller inte tagga, det är frågan! Då menar jag ju inte tagga ned, eller upp för den delen. Utan att tagga in. In i huden. En märkning för livet. Är det så jävla smart egentligen? Nej, kanske inte. Kanske kommer jag att alltid dömas för mitt utseende. Men vem blir inte det? Visst, det är bättre att vara fläckfri. Men har det stoppat mig förut? Nej. Knappast. Jag kommer alltid att ha saker som inte talar för mig. Det gör inget. Det ger mig en utmaning att bli bättre. Det viktiga är att jag tror på mig själv och det jag vill göra. Då går det. Oavsett vad. Visst kan man vara tatuerad och ändå framgångsrik och ingjuta förtroende? Jag har stor tilltro till människor. Jag lever, naivt måhända, i övertygelsen att det är det du gör, inte den du är som är det viktigaste. Hm.. nu sitter säkert du som följer min blog och tänker att det där var ju liiite motsägelsefullt. Kan hända. Men det har jag inte påstått att jag inte är heller. Idag kommer jag bli lite mer blåblodig.. eller iallafall blåhudad. Det blir fint. Så det så!
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar