Jävla jämna år.

Jo. Det är sant. Jag erkänner. Det är mindre än ett halvår till min födelsedag. Har spånat ett tag. Har bokat festfixare och en art director som ska ordna inbjudningarna, men jag kommer inte riktigt på hur jag vill göra. Något måste det bli. Mina syskonbarn brukar alltid be sin mormor om en tårta som föreställer just det de gillar mest den här gången. Vi har sett traktortårtor, kotårtor, lastbilstårtor och ja, ni fattar. Samma gamla tema varje gång. Alltid lika gott och kul, dock. Vad gör man inte för de små liven? Jag vill ha en pittkaka som säger grattis, betch, i sann Kelly-anda. Om du är tappad bakom en vagn och missat tåget så kan du ta igen en liten bit genom att uppdatera dig här.

So fresh and so green.

Funderar allvarligt att ta upp mitt abonnemang på grönsaker direkt till dörren igen. Det var bra. Bara fina grejer i en trälåda som väntar utanför dörren då jag kommer hem. Skulle kunna ha den levererad till jobbet istället. Där är jag hela tiden ändå. Blir du sugen på att testa så klicka här och lär dig mera. Bra skit, helt enkelt.

Hej mitt vinterland.

Kom inte och säg att det kommer bli töväder framöver. Jag gillar det här. Enormt mycket! Vill inte att det ska bli plus före mars. Inte ens lite grand. Nu vill jag bara vara ute och leka. Kolla bara så fin min gata i stan är i sin vinterskrud. Tog en efter jobbet med en vän och vinglade hem. Halkade bara tre gånger. Det är ju typ inget. Imorgon ska jag med fotografen för att kolla på den dyraste lägenheten som jag fått uppdraget att förmedla. Vill du ha en fet våning på sjunde plan, med två terrasser, öppen spis och högt i tak med öppen planlösning, så säg till. Snart kan du köpa den. Piis aut.

Sorgliga besked..

Som ni vet så är jag en kräsen bäverhona när det kommer till vilka serier jag släpar hem till dammen. Nu har jag sett att två av mina favoriter, Pushing daisies och Dirty sexy money, inte kommer att plockas upp igen, om de ens filmar klart pågående säsonger. Så trist. Apropå inget annat, så ska Madonna och hennes hubbie gå skilda vägar. Det gör mig varken till eller från. Äh, eller jo, lite mer till än från. Kul med ännu en singel i världen. Om alla skulle vara singlar skulle den finansiella krisen vara över. Det är enkel matematik. Så, kom igen och skilj er för framtiden och finanserna.

Mäklarmässa

Idag åker jag och en av mina kolleger till Kista för årets Mäklarmässa. Det ska bli spännande att se så många mäklare på samma plats. Ha ha. Jättespännannde. Nej, men allvarligt. Tanken är att gå på en mängd föreläsningar och få i sig en hel massa ny kunskap. Det svåraste känns som den utmaning det innebär att lämna kontoret en hel dag. Vi som åker är de som är här mest och som kanske har flest affärer i luften. Om en liten liten stund kommer kunder för att skriva kontrakt på det jag slutförde igår kväll. Känns gött. Man måste ju få iväg lite för att hinna med det man redan startat. Inga problem. Det rullar på.

Bilden.. jo, så fina är mina planlösningar innan en kines tar tag i det och skickar tillbaka en ren, fin och tydlig bild av bostaden. Jag älskar outsourcing.

Uteliggare

Min bror har en årlig fest. Jag vet inte vad jag ska ha på mig. Temat är denna gång uteliggare. Inte att ligga ute, som bilden visar. Även om det skulle kunna vara en tanke. Tänk istället ett par tänder som saknas. Gula små stenar att röka. En kundvagn vid sidan. En tillplattad kartong att kalla ditt hem. En kattunge eller en valp som du anser vara den enda i världen som verkligen förstår dig. Nu börjar det likna något. Så, vad fan har man på sig då?

Männer wie wir

Hittade denna lilla pärla på botten av piratbukten. Riktigt skön film. Den kallas Men and balls på engelska.Vet inte om den tyska rubriken säger typ samma, men vad spelar det för roll. Den var supersöt, klyschig och härlig. Huvudkaraktären, Ecki, har en underbar inställning som säger att så här är läget, det är bara att ta det men att inget är omöjligt om man vill, så kan man. Mycket så som jag vill se mig själv vara. Kolla in.

blå

Sitter på en visning. Den här tavlan hänger på en vägg. Jag ville gå hem idag. Då var klockan tre. Kommer hem till nio. Troligen. Känner mig lite som motivet. Blå. Klagar inte. Egentligen. Är bara lite trött. Helgen innebar minimal vila. Det var det värt. Hoppas det kommer någon snart. Det är tråkigt att vara här själv. Och onödigt. Än mer onödigt känns det då jag en gång redan visat denna, fått riktigt bra bud och gjort allt för ett avslut, men sedan rasade det korthus jag byggt. Suck. Oj. Nu kommer någon. Så nu har de gått. Kul. De verkade gilla läget och lägenheten. Hoppas de lägger ett bra bud imorgon. Fick ett idag. På mindre än hälften av vad det var uppe i sist. Kunde inte göra annat än att skratta åt det. Ska bli kul att delge säljaren det ikväll. Han ångrar sig redan bittert över det som han gjorde förra vändan.

Dirty sexy money, för helvete!

Har precis tankat andra säsongen av skitiga, sexiga pengar. Så jävla bra. Första säsongen hade massor av charm och stunder av briljans, men det var inte riktigt välproducerat. Den här säsongen måste ha fått en budget som är flera gånger så stor. Det märks. Allt är grymt. Du måste kolla in den.

Beg me, brag me, bag me.

Hej, hej, hallå dagboken. Idag är jag helt ledig. Det har inte varit på, jag vet inte hur länge. Inget planerat, inget jag måste. Kanske ska jag diska, men bara om jag vill. Kanske tar jag en sväng ned på stan. Kanske ringer jag en vän eller skalar banan. Igår däremot, var det inte mycket fri vilja med i spelet. Även om jag visst fick som jag ville. Vaknade riktigt sliten sedan firandet av mitt jubileum dagen före. Det jag firade var det faktum att jag fått förtroendet att förmedla bostad nummer femtio i ordningen. Sade att det var efter fem månader och tre dagar det skett. När jag tänker efter var det faktiskt bara fyra månader och tre dagar sedan jag fick min registrering. Lika bra. Det blev ett lite för stort ståhej redan såhär. Samtidigt som jag verkligen vill att alla ska veta att jag är grym, så vill jag att mina kolleger ska stå ut med mig i samma rum. Dilemma. Men det är lyxproblem, jag vet, och som jag tidigare sagt, det är de enda problem som jag verkligen erkänner. Ha ha. Fick en sådan här av chefen. Inte illa och kul att bli uppskattad, men det gjorde ju att alla fick reda på varför. Jag som ville ligga lågt, men låta dem veta. Nåväl. Bit mig. Resten av dagen gick jag som i sirap. Sirap av ifrågasättande och sjukt krävande människor. Drog hårt i tre riktigt tungrodda affärer. Knöt ihop en. Kom halvvägs på den andra och den tredje var som en kalifornisk skogsbrand som skulle släckas. Det var verkligen en dag som satte mig på prov. Erkänner villigt att jag rös av välbehag vid kanske fem gånger under en riktigt hård förhandling. En förhandling som kunnat sluta med att min karriär redan nu var över, om man ska dra det värsta scenariot. Det gick riktigt bra. Jag fick dem att bekräfta det jag ville höra, å det starkaste. Det kostade en slant, ja visst. Inget som är värt att ha, är gratis. Det är sådana gånger jag inser varför jag jobbar så hårt. Jag gillar det verkligen. Den totala rushen och rysningarna som kommer krypande längs ryggen. Tanken som säger; Jag har dem. Innan jag ens vet det. Det är skumt. Har inte upplevt det så ofta förut. Inte så intensivt. Det gör att jag bara jagar nästa fix. Ett beroende som är utan risk. Ja, nästan. Jag riskerar massor. Varje dag finns risken att det är idag som jag gör en oansenlig tabbe i ögonblicket, som får sådana konsekvenser att mitt jobb ryker. En postitiv bieffekt på mitt beroende som beronden sällan innebär är det faktum att det faktiskt är grunden till min lön. Feel great and make big bucks. Så borde de locka mäklare. Ha ha. Kanske de redan gör. Mitt driv är trots allt inte alls pengarna. Det håller inte. Det är frosting på kakan. Avslutade dagen, något sen. Med att plocka upp lite mat på vägen hem för att hänga med lilla Anna och långa farbrorn. Var nära på att ställa in. Helt slutkörd. Men nu får det räcka. Jag måste prioritera mitt privatliv mera. Har sagt det förut. Kommer behöva säga det igen. Det var en riktigt trevlig kväll. Mat i folieförpackningar, vin i papplåda, musik i en pal och lite för mycket jobbsnack. Så klart.

Bilden visar hur min inställning var under min inställsamma min under mina tunga timmar.

Framtiden är snart här.

Idag stod det lite i tidningen om mitt nya drömhem. Du kan läsa artikeln här. Ovan ser du några flera bilder som visar hur det är tänkt att området ska se ut. Fint, va? Nu kan grannar och annat löst folk lämna in sina synpunkter till skrytbygget. Banne den som klagar. Jag tror att jag ska gå dit och lämna in hyllningsställningstaganden under flertalet pseudonymer så att snittet blir översvallande positivt. Det borde väl gå?

All helgona

Städningen var avklarad och tiden fri att göra annat. Drog till en kompis hus och drack en massa vin, snackade goja, provade pälsar och spelade sällskapsspel med sköna typer som kom förbi spontant. En riktigt oväntad och skön kväll blev det. Det hade bara blivit bättre om en viss banan slinkit in som den borde, men det får man ta. Det passar inte alla gånger. Det tråkiga är bara när det känns som att gångerna det känns som att det passar, känns som alldeles mycket färre än de få gångerna som det känns som att det passar sig alls. Så kan det vara ibland. Men jag lever i den vilda villfarelsen att vill man så kan man. Så enkelt kan det vara. Det är inte enklare än så. Vilket inte vill säga att det kanske är enkelt alls. Vem vet. Inte du. Vem vet. Inte jag. Vi vet ingenting nu. Vi vet inget idag.

Sexy back

Jag har en vän med ryggsäck. Ibland anar jag en viss skam utstrålad då vi går på stan och dylikt. Det vill jag sätta stopp för nu. Ryggsäck är sexigt och praktiskt. Så det så.

Våldförd på

Såhär känner jag mig. Tankade Pinks nya platta. Har kört den rakt in i skallbenet i ett par timmar nu. Borde jag verkligen gilla det så mycket? Har hon verkligen kvalitet kvar att leverera? Skiter i vilket och spelar den en gång till. Den var precis vad jag behövde. Satt sur och ville ha något nytt att lyssna på till dagens trista sysslor. Städar vidare en stund till. Ja, jag gjorde det. Började städa. Med vissa avbrott för att surfa lite. Det är ändå min lediga dag.

Hittat hem

Jag har länge sagt att jag aldrig skulle kunna tänka mig bo i nybygge. Tjatar om att jag gillar genuina hus med gammal känsla och karaktär. Har tänkt om. Nu vill jag bo såhär. Gillar verkligen idén om det nya bostadsområdet vid Frodeparken. Ska ringa, mejla och luska mig till en hint om var, hur och när man kan boka upp sig för en våning. Vill du kolla in de som ligger bakom arkitekturen så kan du göra det genom att klicka på bilden. Nu är det bara att hoppas på att det är hanterbart för mig att betala det de frågar efter. Inflytt ska ske med start om tre år. Det är inte lång tid. I mäklarår är det bara ett par veckor, så som tiden flyger fram när man har kul och fullt upp. På tal om fullt upp, men inte kul. Jag måste städa nu. Suck. Det är riktigt länge sedan sist. Tänker inte ens tänka på hur länge. Räcker med att säga att det är för länge. Tar tag i det nu. Nej, nu.. nu gör jag det.. nej, nu!

Blek

Sådan är min närvaro här och så kände jag mig när vi tog nya bilder till hemsidan på jobbet. Var ju inte länge sedan min bild kom upp, men det känns bra att det görs om redan. Det blir liksom inte lika stort och jobbigt när man märker att bilden som läggs där inte är fix för alltid. Att den kommer att bytas ut då och då. Göras om och justeras. Känns bra. Nya chanser hela tiden.