Inga fler pretentioner

Jag tänkte att det är lika bra att komma clean. Numera bloggar jag mest för det stora nöjet det innebär att leta reda en ny manskropp att explaotera för er räkning. Erkänn. Det var länge sedan du gick in på den här sidan för att ta del av de litterära alster och poem som jag alstrar. Numera mera sälla än ofta. Tyvärr. Vågar inte ens kolla in statistiken. Jag kommer att blo ledsen i vilket fall. Ledsen om ingen kollar in här mer. Ledsen för att ni kollar in, när inget nytt händer på västfronten. Hoppas ni skaffat ett liv, eller kanske ett tidskrävande jobb, en partner som vill ha uppmärksamhet, ett embryo som gör att du spyr eller kanske bara att du insett att här var inget att hämta. Jag har sagt det förut. Jag säger det igen. Min tid i blogosfären har nog trots allt inte kommit tills sin ände. Det verkar den aldrig göra. Vilket förvånar mig, säkert mer än det förvånar dig. Snart ska jag sluta detta inlägg. Trycka på publish och sedan skriva ett nytt. Du ser. Så snart det tar fart igen så är jag på väg. Efter dessa år så finns det liksom en vana. Ett beteende. En vilja att synas, säga saker och bli läst som gör att jag nog inte slutar blogga. Ever. Jag kommer inte heller att sluta vara en pinsam tönt som gillar att blanda in engelska ord heller. Ha ha. Bit mig.