Passa på.

Visst hade du hört att jag missade att mitt pass har passerat bäst före datumet? De skedde så påpassligt som den sommar som passerat revy. Ja den passerade revy. Jag jobbade sjukt mycket och missade den. Såg den blinka till genom skyltfönstret bakom vilket jag satt i svalkande mekaniskt skapade brisar och undvek att gå ut i min ullkostym. Säg inte att jag borde haft på mig en av linne. Det borde ingen ha. Euw. Så stod jag i måndags med stora rådjursögon och blickade in i en maskin som tog min bild. Ja, det blev en klassiskt distorterad och snedvriden skalle som lämnades till tryck. Man ska inte vara fin där. I passet. Det ska vara en ful och i stort missvisande bild. Man vet aldrig när skvallerpressen tror att man ligger med Carola och stoppar pressarna och pressar in din passbild med ryktet om att Carola äntligen upptäckt nummer två och det var du som visade vägen. Då är det gött att bilden knappt alls liknar dig. I alla fall i dina egna ögon. Hur skulle du annars någonsin igen känna dig ren? Hur som haver, leveranstiden sattes till den måndag som kommer. Men.. då är jag ju hemma igen. Svettades lite kallt i ett par dagar. Sedan ringde jag igår och då hade det kommit. Jag tror att polisen älskar mig så mycket för att jag betalar deras lön. Nej, inte genom skatten, dummer. Genom böter. Det är skiten. Då får man den vipbehandling man alltid längtat efter. Skattar gör alla. Skrattar gör jag. Botar gör bara ett utvalt få. Polisen tycker föresten att jag har en jättefin bil, också. Den måste vara rolig att åka fort i. Så sade de till mig, sist vi sågs. Jag älskar polisen älskar mig. De längtar tills vi ses igen och som vanligt ska jag göra mitt bästa att hålla mig undan. Som jag alltid gör när någon vill ha mig på allvar. Suck. Jag älskar er inte på det viset. Jag vill ju bara få finfin service.

Och nej. Jag ser inte heller sambandet mellan texten och bilden, men jag vill dedikera den till mina paintballpolare. De vet att uppskatta en fin svank.