Simma lugnt, säger de.

Imorgon är det dags. Vansbro ska få smaka på min kropp, eller iallafall vattnet i Vansbro.. om det var en varelse som åt saker. Det kanske det är. Vad vet jag. Har inte varit där. Det var en konstig öppning på ett inlägg, jag vet. Vad var det jag ville säga? Jo, jag har inte alls tränat så som man borde inför ett lopp, som är en del av min väg mot en svensk klassiker. Nåväl. Får väl åla mig sista biten om det behövs. Ha ha. Tar det hela med ro. Det ska bli kul! Jag borde bli rätt bra, framåt mållinjen, då har jag fått öva på simtagen i flera tusen meter. Sedan första simtaget i år, för mindre än en vecka sedan, så har min utveckling varit fenomenal. Jag skojar inte! Jag har gått från nästintill drunknande, vidare till, jag kan hundsimma lite i kanten, genom stadiet som jag kallar, vatten är min vän men det går inte att andas in det, sedan övergick det i, om sälar kan, då kan jag.. nu är jag väl som vilken pinsam nybörjare som helst som kommer kämpa med koordinationen, andningen och avstånden. Det gör inget. Är det något jag kan, så är det just det. Kämpa.