RiRi!

Hon var precis så cool som väntat, publiken var lika ung som vi trodde och alkoholen steg oss till huvudet som den brukar. Inga konstigheter. Det var en grym kväll!

Okej då.. efter bassning av Kate, så inser jag att det måste berättas mera. Vi fick en flygande start av det finfina raketbränsle som importerats från ett land som kallas Norrland. Så gott. Väl i kön till Hovet regnade det och medhavd whiskey värmde.. tills den skulle ned i brallan. Inte så varm när allt kommer omkring. Såg i panik att vakterna visiterade.. de klappade lite på sidor och svank.. fan. Där lade jag flarran. Snabb och smidig som jag är (eller tror mig vara efter lite booze) så flyttar jag den till skrevet. Kallt. Väl vid vakten får jag bara ett välkommen och ingen beröring. Ha ha. Den enda som borde genomsökts går fri. Wii. Vi köper oss en redig middag, en rejäl grund att stå på för resten av äventyret.. varsin varmkorv, alltså. Häller all virre i colan och klämmer oss ned mot scenen. Adam tensta ser ut som om han vill sälja droger och kan inte ta av sig sin cool. Sen kommer hon ut och alla hardcore-fans skriker stämbanden av sig. Jag skojar inte. Det var värre än vid både Britta och Xtina. Ja, jag var där då. Liite pinsamt kanske, men vadfan. Put on a show and i'll show up! Rihanna rockar på och är så grym att man hoppas att det smittar av sig på en. Det gjorde det inte. Jag har sett bilder före och efter. Jag är likadan. Fan. Då giget är klart lite för fort så snackar vi lite med en kille som är silver. Från topp till tå. Du som är min vän på fejsboken borde kunna kolla in mera.. Man misstänker ju en kul kille. Vem annars målar sig så? Men icke, då. Han var ett trist litet troll. Sedan drar vi till gamla stan. Man ska alltid gå ut, postkonsert. Då till ett gejställe såklart. Vad annars. Man behöver ju skaka av sig lite, leva ut upplevelsen man fått sig till livs. Skaka gjorde vi. Sänkte en drink för många gjorde vi. Hånglade loss gjorde.. eh.. jag. Men så kan det gå. Det var inte så att Kate inte fick erbjudanden.. dajksen var på som fan, men flickan ville liksom inte leka sådana lekar. Inte för att jag klandra henne. Nåväl. Dumpad blev hon, blev av med sin mobil i svarttaxin och fick tröst av mig och den finfina pizzan jag kom med dagen därpå.. det blev inget göra staden dagen efter.. vi hade jobb nog bara att andas och leva. Men vi skrattar ännu gott åt alla minnen som vi fick den där kvällen i mars.