Back on track..

Om någon nu undrat var jag hållit hus ett par dagar.. jag har varit hos mina föräldrar. Det förra inlägget förklarar den kris som jag befann mig i. Jag sökte desperat något att ersätta min besatthet med, annars skulle jag inte klara det till april.. nu kanske någon stilla tänker, varför inte öppna en skolbok och läsa lite.. ja, jag vet. Men vad skulle jag då gå omkring och ha ångest över att jag inte gjort? Låt mig ha det lilla. Det jag gjorde var att packa ned xboxen, här skulle spelas i high definition, min trötta gamla Finlux är inte mycket för sådant. Trogen, men tråkig, sån är den. Sagt och gjort. Nu skenar bilar hastigt fram och kraschar våldsamt, så snart jag sluter mina ögon. Var tog två dygn vägen? Vet att det inte var många timmar sömn. Några längre samtal tog ej heller plats. Det som jag vet har skett däremot är att jag har blivit en skillad förare av fordon som lever åter strax efter kollision. Märkligt vad långsamt man åker i den dystra verkligheten. För säkerhets skull körde min bror, Staffan, när vi åkte in till byn igen. Fortfarande något trasig, men efter att ha rensat hjärnan så är jag nyladdad och redo för ett härligt seminarium i Gävle imorgon.