Herre min get. Jag är helt katastrofalt urusel som medmänniska. Min hjärna är inte som den ska, även om hjärtat är det. Visst, jag fick 2.0 på högskoleprovet (ha, nu fick jag säga det igen!). Men vad fan hjälper det när man är senildement vad gäller hålla koll på när det är en speciell dag för någon av mina nära och kära. Jag glömmer ALLTID bort när du fyller år. Jag missar ALLTID att höra av mig och gratulera dig. Om det mot all förmodan är så att du får ett grattis och en blomma, tro mig, då har någon påmint mig. Oftast mamma.
Nu tänker du stilla för dig själv, varför skaffar odågan inte bara en kalender och skriver upp alla viktiga datum. Sagt och gjort, lade ut skinande slantar på en filofax i läder. Det hjälper inte. Dagen före. Jag kollar, jusstja de fyller imorn. Inte glömma. Inser dagen efter att det har gått en dag för mycket. Skadan skedd. Gaah! Sjukt frustrerad och stressad, jagas jag av mitt dåliga samvete. Har ju med stor säkerhet fått en speciell person i mitt liv att tro att jag skiter i densamme. Vidrigt.
Det hjälper inte heller hur ofta jag påtalar lagom skämtsamt att jag är hopplös, att man måste ha tålamod med mig på den fronten. Vi är alla sjukt dåliga, fast på olika saker.. eller ska det vara bra? Det passar iallafall.
Nej, det jag behöver är en assistent! En snygg person som fixar allt jag missar.. som kan laga lite mat när jag inte hinner, som bokar mina tvätttider, som ser till att allt jag köper är av den goda sidan i kostcirkeln, som tar fram elpåfösaren som man använder på suggor när jag inte riktigt är sugen på att träna, men den viktigast uppgiften skulle vara att se till att jag ALDRIG mera missar en bemärkelsedag!
Om du känner dig manad, så lovar jag att hålla med mat och husrum, det ska min skrala ekonomi klara av.
Den enda fördelen, ja det finns alltid en ljuspunkt hur mörkt det än ser ut (som min käre far sade, när jag ringde och gratulerade på fars dag.. efter påminnelse från mor, min). Jo, fördelen är att jag har enormt överseende och förståelse för de som glömmer en dag som är viktig för mig! Fastän jag blir rörd på riktigt om någon minns min dag, en gratulation kostar så lite och gör en så glad. Det är därför som det känns så risigt att än en gång göra samma miss.
söndag, november 12, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tycker om dig trots att du glömde fars dag...
Men glöm för faaaaaaaaan inte min födelsedag. Och förresten... jag har namnsdag på söndag (Elisabeth) och den 9:e december (Anna), och jag är van att bli firad på min namnsdag.. alltså.. glöm inte!!!
puss/ Anna Fucking Banana
Skicka en kommentar