Mate for life.

Läste just intressant artikel på dn.se, tydligen är det sjukt vanligt med homosexulla förbindelser i djurriket. Mer regel än undantag. Den darwinistiska ådran vill ha en, för utveckling, tydlig förklaring. Inte alltid så lätt att hitta. Som exempel kan vi se på svarta svanar i Australien. Det är till och med vanligare med att två hannar bildar par. För livet. De är större och starkare, kan därmed försvara sitt revir bättre än med en hona inblandad. Enkel matematik. Hur får de barn undrar ni så smått.. Jo, honor strosar helt enkelt in, får lite action och jagas bort så snart äggen har lagts. Dessa småkycklingar har tio gånger så stor chans att överleva till vuxen ålder. Survival of the fittest. Eller hur var det?

Jag tror inte det skulle vara långt från sanningen att applicera detta på det mänskliga samhället. Gör en omfattande undersökning. Låt en massa homosar som så gärna vill ha små kladdiga oknytt att få dessa. Följ deras utveckling. Se om de inte utvecklas till individer som är tio gånger bättre än sina mer traditionellt uppfödda syskon. Bara en hypotes. Kom tillbaka till mig när den är motbevisad. Jag älskar att få skrivet i pannan att jag har fel. I dare you.

Ok. Inte riktigt tänkt klart, först. Jag tror ju egentligen inte alls på att bara för att man är homo är man en bättre förälder. Tar tillbaka det. Spurr of the moment. Det jag verkligen tror på är att barn mår bäst av stabila föräldrar som ger dem den trygghet och kärlek som behövs för att de ska utvecklas på bästa sätt, till enastående individer. Dessa föräldrar kan ha vilket kön som helst. Det är sekundärt.