Galna bananer..

Mäklarmässa i Högskolan i Gävle, med efterföljande bankett på Konserthuset och efterfest på Goya, enligt många det hetaste stället i stan. Vem är jag att motsäga det. Så det gör jag inte. Men så värst hett var det inte.. trevlig personal dock, och berusande alkohol. Det första mera sällsynt än det andra. Bankettens främsta syfte, såsom mässan, var att låta elever träffa folk från näringslivet, olika mäklarfirmor osv. Och att låta dem träffa framtida medarbetare, såklart. Då Anna och jag redan har praktikplats, var pressen låg på oss och vi minglade mest runt och kollade in alla andra. Under banketten spelade en mycket begåvad trubadur, som läser ekonomi på skolan. Det, i samband med noll dämpning i lokalen gav en ljudbild som mest påminner om ett dagis där barnen fått en aning för mycket socker i saften och läraren vill lugna dem med en egen version av Idol, där han själv hoggar micken för att han är sjukt kär i sin egen röst och misstänker att ett av barnen i framtiden kan, om han inte först dör av sviterna av blödande tinnitus, ge honom ett skivkontrakt. Inte riktigt den optimala miljön för att knyta kontakter, eller har jag missat något? Förr, snarare än senare var det allmänt kaos. Anna och jag kollade konfunderat på varandra och undrade hur vi hamnade på en finlandsfärja. Visserligen åkte vi chartrad buss drygt en kilometer till Goya och bjöds Jäger som färdknäpp, men innebär inte termen finlandsfärja att det krävs inblandning av just en färja? Jag kan ha fel. Nu ska ni inte tro att vi inte hade skoj. Det hade vi. Superkul att träffa alla underbara klasskamrater som var med på nollningen. Det var en vecka i sensommaren som vi låtsades att vi var på en strand vid medelhavet, alla var snygga och ölen var billig. Skolstart har adrig varit så kul. Det härligt med en revival en vardagkväll i februari.. men när man var inställd på en seriös kväll, där man väntade sig att seriösa mäklare skulle ge ett seriöst intryck, så fick man sin bild nedryckt från väggen, stampad på och sprutad onämnbar manlig kroppsvätska över. Bildligt talat, givetvis. Sådan tur hade jag inte.