Lowlife

Igår var en rutten dag. Jag var visserligen på landet och njöt av mina föräldrars sällskap, mat och vin, men jag var otroligt låg. Huvudet var fullt av mos och inget verkade roligt. Jag övervägde allvarligt att helt radera min blog, kanske skita i skolan helt, slänga min mobil i en sjö, om de inte alla är frusna nu. Undrade lite smått om självmord verkligen svider? Fick goda råd av Salty, som sade att det bara var att bita sig igenom, ta sig in, famla runt i mörkret och se att ljuset finns där på andra sidan. Ingen idé att försöka skaka av sig. Ibland behöver man riktigt ge sig hän sina lågvattenstunder, plocka musslor direkt från havsbottnen och se att det finns fullt av pärlor däri. Gjort och sagt. Idag har jag haft vatten till knäna, visserligen väldigt fluffigt och kallt vatten, men ändå. Efter ebb kommer flod.