'Bitch stole my freakin' life!

Efter det förra samhällsmedvetna inlägg krävdes en motreaktion. Då passar alltid lite Paris som kanylen i tjackhoran. Har sagt det förut, det tål att sägas igen. Den jävla fittan snodde mitt liv. Ha ha. Jag vill ju bli betald stora runda slantar för att åka på en nyårstrip till Australien. Tydligen ska hon promota en öl, men det är det ingen som bryr sig om. När man är rik och snygg får man allt gratis. Nej, förlåt. Då får man betalt för att ta emot allt gratis. Ingen överaskning. Ack så bittert där jag cyklar omkull på den blanka isen med min rostiga cykel efter en lång dags arbete. Stackars mig. Ha ha. Inget synd om mig alls. Jag vet att många har det värre, men det är en klen tröst. Får väl helt enkelt vara glad för hennes skull. Den hyndan. Hon hoppar omkring mellan vipklubbar, salta stränder och privatjets. Hon mår säkert skit inombords. Frågan är nu. Hur botar man avundsjuka? Jag är svart som synden av den åkomman. Kom inte med något andligt bull. Min tro är kommersialismen. Det gör ju Paris till ett helgon. Hur är man avundsjuk på ett sådant. Det är fel på flera plan än jag riktigt greppar. Ja, ja. Det svarta i min blick har skingrats. Att använda dig som terapeut, min blog, har varit lika fruktbärande som alltid. Här är skönt att avreagera sig och säga alla de där grejerna som jag vet är fel. Men som på något sätt behöver ventileras. Hoppas ingen läser. Jag lär ju verka vara ett redigt vrak. Men som jag brukar säga. Den som inte är ett freak kan få kasta den första stenen. Det värsta med kråksången är att jag troligen är friskare än de flesta.