Jag, dissande?

Hade en diskussion med Staffan. Han konstaterade att jag kan ha en jävligt dissande stil. Att många har svårt för mig på grund av det. Ok. Jag är den sista att bestrida det. Kolla bara mitt taskiga inlägg om Emma. För övrigt är de som hon gjort sedan dess sju resor värre. Jag ger upp. Kanske verkar det så, men jag tycker verkligen att man ska få se ut som man vill, att man får göra det man vill. Allt jag förväntar mig av folk är en aning eftertanke. Jag vill kunna se, eller bara veta att de gör det med mening. Att dit de är på väg, är dit de ämnar komma. Om du nu ska göra det. Gör det ordentligt. Lägg din själ i det och jag kommer inte att se ner på dig igen. Svårare än så är det inte. Skulle aldrig kunna dissa någon som jag beundrar. Jag beundrar alla som gör det de bestämmer sig för. Vad det än må vara. Stå upp för dig själv och dina val. Jag kommer då rakt inte att göra det. Inte någon annan heller. Äh. Vad håller jag på med. Har jag ett ansvar, eller rätt att läxa upp er. Nej, knappast. Trösta er med att se på bilden. Tony Ward är sjukt het. God Jul!