Läste om två kvinnor som båda lever i registrerat partnerskap med en annan kvinna. Då det tar för lång tid att få möjlighet till insemination i Sverige, så har de båda paren vänt sig till vår snällare syster i söder, Danmark. Två barn föddes och nu vägras de mammor som inte gjorde själva kalvningen att adoptera det barn som de sjävla varit med om att föra till världen. Vansinnigt. Motiveringen är att det skulle beröva barnets rätt att få veta vem som är biologisk pappa. Så långt, så bra. Dansk lag vid spermadonation innebär möjlighet till fullständig anonymitet. De får alltså inte lämna ut denna information i vilket fall som helst. Catch 22. Så det känns som att barnet redan berövats sin rätt att få känna till sin far. Ska mammorna straffas för det? Det enda det leder till är ju att barnet kommer lida mer illa. Glömde de inte att barnets bästa ska komma först. Alltid. En familj som mår bra gynnar ju barnet sjukt mycket mera.
Svensk sjukvård får väl skärpa till sig. Sälj doityourself-kit receptfritt på apoteket. Bifoga en liten dvd med pappa, så kan barnet ha den hälsosamma relation som lagen förespråkar.
Att människor som uppenbarligen inte borde ha barn, bara kan få barn hur som helst, utan någon som helst prövning eller tillstånd, då andra som skulle vara jordens bästa föräldrar förvägras möjligheten. Det är bland det mest frustrerande jag vet.
Jag anser inte att alla har rätt till barn. Ingen har rätt till barn. Barn har rätt till bra föräldrar.
Båda fallen har överklagats till HD, får se vad det kan leda till..
onsdag, december 20, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar